Nåt kul ska man väl ha för pengarna

Som frilansjournalist undrar man ibland vad det är för mening med att vara med i facket. Svaret är pressgrodorna längst bak i tidningen Journalisten.

Förresten. På en tapasmiddag häromkvällen utbytte jag och Tara våra värsta journalistiska misstag hittills. De hemskheter som kom fram då kommer förhoppningsvis aldrig spridas längre än till oss tre som var med. Men det som slår mig nu är att Gustav fick höra allt, utan att själv avslöja sitt pinsammaste karriärmisstag. Gustav - du är skyldig oss en rejäl hemlighet.

Jag, kändismagneten.

Kändisspotting I: I dag var jag i stadsparken i Lund och intervjuade två coola tjejer. Plötsligt avbryts samtalet av att en av tjejerna säger "Kolla där! Silvia!" Och mycket riktigt- där gick Drottningen, bara någon meter i från oss. Hon var skitsnygg i sin rosa dräkt och såg ut att ha rätt trevligt under sin promenad i solen.

Kändisspotting nr II: Lite senare, när jag sitter på flyget til Stockholm, upptäcker jag att min barndomsidol Per Gessle sitter precis framför mig. Jag fick tvångstankar att ruffsa om hans välfriserade kallufs, men lyckades hejda mig. Per var solbränd och visslade med sina rynkiga läppar medan han försökte styra upp sitt bagage.

Dolph, Silvia, Gessle.
Tänk att alla dessa megakändisar flockas- kring mig. Det är så fint att de verkligen älskar mig. Jag är den ultimata kändismagneten.

Me and Dolph

I går gjorde jag en liten intervju med en stor, stor man. Jag var lite rädd för att Dolphan skulle vara lite stiff och tråkig, men han var bara hur skön som helst och vågade driva med sig själv. Som till exempel när han, på sin Victoria Silvstedt–svenska, svarade på frågan om han någonsin fått använda sina kunskaper i kemi (Dolph Lundgren är utbildad till kemiingenjör på KTH):
"Jag har aldrig jobbat med kemi, men jag har haft nytta av kunskaperna när jag blandat drinkar i Hollywood".

Lär mitt idolreportage i City i dag. Du kan ladda ner den här.

Dagens Cover!

Mark Ronson gör Smiths Stop me.

Maskeradglad

Jag har fått ungefär tre timmars sömn det senaste dygnet, men sitter ändå med ett leende på läpparna och känner mig lite fånigt fnissig. Lördagens husfest på Blekingska blev precis så där rolig, överraskande och hysterisk som jag förväntade mig. Det kan inte bli annat än skön stämning när man samlar tvåhundra outtröttliga studenter med lustiga utklädnader och hög promillehalt i blodet. Under kvällen dansade jag med bland andra Super Mario, en julgris och två Guantanamo–fångar.

Själv kände mig rätt flådig i min rödsvarta mask, fjäderboa och glittriga frisyr – men det var en outfit som satte sina spår. Bokstavligen. Dagen efter vaknade jag i ett kaos bestående av glitter, fjädrar, lösögonfransar och rödvinsfläckar. Det såg ut som att en hela After Dark-ensemblen flyttat in i Emmas lilla etta.

Gillar du ormar?

På lördag ska jag på temafest i Lund, och nu har jag suttit i plyschsoffan med Karin H och spånat idéer till outfits. Tyvärr kan jag inte avslöja vad det är för tema, men bli inte förvånad om du i helgen ser mig iklädd en fjäderskrud, sjukt mycket glitter och med en orm runt halsen. Student–Lund har verkligen förmågan att ta fram mina mest smickrande sidor...

Ah, well. I mitt horoskop läste jag att det här skulle bli veckan då både kärlekslivet och ekonomin blomstrade. Nu är det torsdag kväll och jag har inte sett till någon action i varken plånboken eller byxorna. Men på lördag – då jävlar! Hoppas bara att jag hittar någon kille som går igång på fjädrar och ormar.
Frivilliga kan anmäla sig genom comment-funktionen.

Julia ligger brevid mig, med rumpan vänd hitåt, och försöker hålla sig vaken eftersom Fredrik ska komma. Fancy-pancy-Fred har blivit regionschef och kommer hänga i Skåne en vecka i månaden. Kollektivet jublar.

En redaktion med humor.

Well, vad gör man inte för att piffa upp sin måndag?

En litet spontant jubel utbröt även när vi såg det här.
I Frankrike jublades det dock inte lika högt.

Money, money, money

Jag var på Slagsmålsklubben på Mejeriet igår och oh Lord – vilken kväll! Bandet var skitbra och supersöta i sina adelsinspirerade outfits, men publiken var minst sagt flippad. Antingen är det jag som blivit gammal, eller fjortisarna som blivit crazy på riktigt. Medan jag visade min kärlek till musiken genom att dansa och applåderna var det nåt aphuvud som kom på idén att börja kasta mynt på bandet. Ett gäng andra började genast henka på och strax började det regna femtioöringar och enkronor mot scenen.

Hey kids, vad hände med romantiken? Och vad är det för fel på att kasta upp rosor, nallebjörnar och slängkyssar? Oh well, det kanske är lite töntigt – men bandet slipper åtminstone bli blinda på köpet.

Och nog för att SMK brukar bjuda på galna konserter, men det känns otroligt ute att stagedajva 2007. Fast mest av allt blev jag lite orolig för alla sköra popungdomar som slängde sig ner från scenen som om det vore en trampolin. Tur att Mejeriet-Johan kom till räddning. Han var kvällens hjälte. Super-Johan.

Jag, tjuven.

I mitt nästa liv ska jag bli en businessbrud i Armani–suit och skyhöga klackar. Jag ska jobba för ett företag i Hong Kong, ha en clean top floor–lägenhet och gå på minst fyra cocktailpartyn i veckan. Well, det var åtminstone vad jag blev sugen på efter att ha hängt i Kina och Honken i två veckor. Eftersom Cruelle är en vän av listor så tar vi resan i punktform.

Saker jag gjort på semestern:
* Käkat sjuka mängder ångkokt broccoli.
* Lekt tjuv och polis med min sjuåriga kusin. (jag fick alltid vara tjuv eftersom kusinen tyckte att jag "såg ut som en")
* Dansat mig fördärvad till persisk techno.
* Shoppat snygga sneaks och väskor med morsan.
* Förundrats över att kinser skriker så fort de tilltalar varandra.
* Passat mig för att råka spotta ut tuggummit på gatan (I Hong Kong får man betala 5000 spänn i böter om polisen upptäcker en).
* Blivit salongs (som KB-Kristian säger) på Amsterdams flygplats för att sedan köpa smink för 1000-lappen.
* Sovit på galet hårda sängar (Kinserna dissar mjuka madrasser).
* Druckit te till varje måltid.
* Bondat med tjejen i Adidas–butiken och fått 10% på allt.
* Hängt på Armani–bar med brorsan och Agneta.
* Planerat för nästa resa.

Nu sitter jag och gör lite nattlig research och väntar på att repa mig från påskhelgen. Kurvans topp var i söndags då jag och Martina fick värma upp med Johnossi och sedan dansa till Team LK på Buddha Lounge. Fyra dagars festande sätter dock sina spår, och när jag vaknade i morse smakade det fortfarande Akvavit i munnen.

I fredags fick jag en förresten en fin fråga medan jag stuffade på Retros dansgolv: ”Stämmer det att du och Gustav dejtar varandra?”