Jag har dem alltid bakom mig i salongen. Därför vet jag inte hur de ser ut. Men jag tror att en av dem bär hatt. Däremot har jag lärt mig känna igen deras röster. Jag vet att de dricker cola under visningarna och att samtliga gillar country and western-musik.
Jag pratar om kompisgänget som dominerar på pressvisningarna i Malmö.
Vi andra smyger in i salongen, tar diskret upp våra bananer och pennor. Men de här männen, jag är verkligen nyfiken på vilka de är, de börjar alltid snacka så fort de kommer in i salongen. De verkar vara bästisar. De skulle alla gå på Chuck Berry-konserten i Köpenhamn. Ett skämt hos dem kan låta såhär: "Gillar du inget annat än film?" "Jo, Country and Western-musik." Eller så pratar de om hur mycket coca det går åt för att hålla sig vaken på alla visningar.
Det känns lite som att jag känner dem fast jag nästan aldrig har sett dem. Tror jag ska sätta mig längst bak nån gång och ge mig in i diskussionerna. Vi är ju trots allt kollegor, typ.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
1 comment:
Vilken imponerande självkontroll att du aldrig har vänt dig om och kikat efter vilka det är.
Förövrigt är det väldigt fina färger ni har på eran blogg, likadana som på min nystartade faktiskt..
lev väl
Post a Comment